Nu har jag jobbat i två månader på 50%. Idag går jag upp till 75%.
Jag kan sammanfatta läget så här: Första veckorna var riktigt jobbigt och jag överansträngde axeln lite då och då – men inte värre än att det gått över över en helg. En gång under dessa två månader har jag tagit en 10 dagars kur med Pronaxen (anti-inflammatoriskt), då värken satt i lite väl länge.
Kraften och rörligheten i axeln har successivt ökat och idag funderar jag sällan på att axeln begränsar mig. Men visst, höger arm är fortfarande svagare. Jag kan fortfarande känna att det ”tar emot” när jag ska lyfta upp något lite tyngre – högt upp med höger arm. Men så icke med vänster. Höger arm BORDE vara starkare, men där är jag inte ännu. Jag kan dock lyfta armen från sidan – hela vägen upp – rakt upp i luften nu, och det känns som ett stort steg!
Nattlig smärta får jag lite då och då, det beror troligen att jag ofta i framstupa sidoläge och med opererade axeln nedåt. Liksaå är axeln känsligare för stötar. Jag kan knuffa upp en dörr med axeln och får betal med öm axel, fastän det inte var speciellt hård knuff.
Träningen har jag successivt avslutat, vissa övningar blev för mycket då jag har ganska fysiskt jobb.
Nu får vi se hur 75% arbete fungerar framöver 🙂
PS Försäkringskassan har faktiskt varit överraskande medgörlig hittills, men det kan till stor del bero på att den här ”6-månadersgränsen” togs bort av regeringen lagom innan jag nådde 6 månader.